Jag är helt ärligt på gränsen till att ta mitt eget liv.
Väldigt negativt, Jag kan knappt komma ihåg när jag började känna så här.
Men det gick snett nån stans och det blir bara värre och värre, jag har inte känt glädje på 10 år och ändå är jag en ynka 16 år gammal.
Nyligen dock har min hjärna tänkt mer och mer och kommit fram till en chans på glädje, senaste gången jag kände mig fri, lycklig och mådde bra var när jag var 6 år gammal.
så från och med nu tänker jag försöka se livet igenom länsen av lilla mig för jag vill innerst inne verkligen tro på att lilla jag fortfarande är där väntande på att jag ska kunna må bra igen.
så det här blir mitt nya experiment,
jag tänker försöka hålla min syn på världen runt om kring mig knapp den finns men inte för att dra ner mig utan som en lekplats där man kan ha roligt, le och prata med främlingar.
man ska inte behöva tänka på sitt utseende, inte helt i alla fall, inte vad andra tycker eller tänker om det, utan bara vad man själv gillar och vill!
MEN viktigt att man ändå förstår att bara för att man tänker se världen på det sättet så betyder det inte att man ska låtsas vara eller bete sig som ett barn. Jag tycker att många barn har ett stort intellekt på många nivåer. Dem förstår att pengar har värde och att sina beteenden har konsekvenser och att världen inte är din utan allas, ALLAS andra människor, alla djur, växternas och även dina gosedjur. så tänk före du agerar.
Så från och med imorgon tänker jag skriva en blog om min dag och hur det går.
Comments
Displaying 0 of 0 comments ( View all | Add Comment )